|
|
|
|
Jan Kallberg Stockholms Universitet Examensuppsats Handledare Professor Peter Seipel Reputationrisker på InternetEn pragmatisk studie i internationell IT-juridik
Innehållsförteckning1.0 Inledning………………………………………………..
………..…..5 1.3 Tillgängliga källor……………………………………………………………...6 2.0 Reputation Risk
Management………………………………………7 2.1 Begreppet Reputation Risk
Management……………………………………..7 2.3 Att undvika attacker….…………………………………..…………………….9 2.4 Företagsförtal ur en komparativ synvinkel…………………………..………..11 2.5 McLibel-målet……………………………………………………….………..11 3.0 Företagens framtida värde……………………………….………..19 3.1 Protodigitala strukturer………………………………….………….…………19 3.2 Näthandel och igenkänning…………………………….………….………….21 3.3 Access till marknaden……………………………………………...…………21 3.4 Global marknad och nationella regelverk…………...………………………..22 3.5 De immateriella rättigheternas tilltagande betydelse………...……………….23 3.6 Sammanfattning…………………………...…………………………………..23 4.0 Angreppsformer………………..…………………………………..24 4.1 Kommersiella intrång…………………………………………………………24 4.1.1 Utnyttjande av upphovsrätt till text……………………..………………25 4.1.2 Utnyttjande av upphovsrätt till ljud…………………………..…………26 4.1.3 Utnyttjande av upphovsrätt till mönster……………………..………….26 4.1.4 Utnyttjande av ordbyggda varumärken……………………...………….27 4.1.5 Utnyttjande av digitaliserade logotyper…………………..…………….28 4.1.6 Utnyttjande av sk "frames" i egen webbsajt…………………………….30 4.1.7 Utnyttjande av hyperlänkar……………………………………………..31 4.1.8 Optimering av sökrobotar ………………………………………………31 4.1.9
Cookies………………………………………………………..………33 4.1.10
Bannercenters…………………………………………………………33 4.1.11
WebTV nedladdning…………………………………………...……..34 4.2 Intrång i annans upphovsrätt utan synbart kommersiellt motiv………………34 4.2.1 Studentikosa förlöjliganden av annans immaterialrätt………………….34 4.2.2 Modifiering genom intrång av WWW genom sk "hackning"……….….35 4.3 Falska meddelanden..……………………………………………………...….35 4.3.1 Inledning till falska meddelanden…………………………………..…..35 4.3.2 Ryktesspridning genom WWW…………………………….……..…….37 4.3.3 Ryktesspridning genom IRC……………………………….…………...40 4.3.4 Ryktesspridning genom Usenet…………………………….……….…..41 4.3.5 Ryktesspridning genom massutsänd falsk epost……….………….……42 4.3.6 Kreditkortsnummer på drift……………………….……………….……47 4.4 Domännamn…………………………………………………………………..48 4.4.1 Registrering av domännamn där annan äger bättre rätt…………………48 4.4.2 Registrering av domännamn som är förväxlingsbara………………...…51 4.4.3 Förledande genom registrering i sedvanlig tankebana…………….……53 4.4.4 Ombytta roller " reversed domain hijacking "……………………….….54 4.4.5 Mailto-angrepp……………………………………………………….…54 4.5 Aktivism………………………………………………………………..……..55 4.5.1 Slutanvändarnas möjligheter till att visa missnöje via publika nät……..55 4.5.2 Slutna epostlistor……………………………………………………..…59 4.5.3 Lösenordsskyddade WWW sidor…………………………………….…63 4.5.4 Aktivistiska IRC kanaler………………………………………………..64 4.5.5 Hot mot företag och medarbetare via epost…………………………..…66 5.0 Den processuella mognaden…………………………………...…..67 5.1 Svenska processer……………………………………………………….….…67 5.2 Den processuella mognadens inverkan på praxis………………………….….71 6.0 Juristernas nya roll i en komplexare värld……………………….72 6.1 Avvägning mellan avstående, förlikning, brottmål och civilmål……….…….72 6.2 Behovet av viss teknisk kompetens inom juristkåren…………………...……73 6.3 Kort om advokatkår, patentbyråer samt interaktiva mediabyråer…………….73 6.4 Bevissäkringen inom publika nät……………………………………………..74 6.5 Sakkunnigas roll………………………………………………………………74 6.5.1 Den verksamma forskningens roll i relation till rättslig praxis………....74 6.5.2 Analogiernas betydelse………………………………………………….75 7.0 Sammanfattning och utvärdering……………………………..…..76 7.1 Forskningsbehovet…………………………………………………………….76 7.2 Juristen som integrerad del i företagens ledning………………………...……76
Källor…………………………………………………………...........….78 Offentligt tryck Rättsfall Litteratur Tidningsartiklar Debattartiklar Nyhetsartiklar WWW Epostlistor Telefonintervjuer Övriga källor Samtal och epostkorrespondens Internationell referensgrupp Bilaga 1.0 Inledning Tanken med uppsatsen är att skapa en övergripande bild över fenomen på Internet, vars karaktär gör att de kan bli eller är föremål för juridiska spörsmål och konflikter. Det är en fenomenologisk beskrivning av utvecklingen på Internet. Ämnets komplexitet, såväl juridiskt som tekniskt, gör att frågor måste belysas på ett överskådligt sätt och invitera till fördjupning. Internet och andra publika nät kommer att förändra vårt handlingsmönster, hur vi köper och säljer konsumtionsvaror eller bara informeras. Juridik är samhällets kärna. Det gör att betydande samhällsförändringar och förändringar i beteenden följaktligen leder till att juridiken påverkas. 1.1 Syfte Uppsatsens syfte är att kartlägga och beskriva konflikttyper på Internet samt sätta dessa i ett sammanhang genom att beskriva utvecklingen kring dessa typer. Denna beskrivning skall i förenklad form möjliggöra en juridisk bedömning och beskrivning av dessa fenomen och konflikttyper. 1.2 Gällande rätt och kunskapsläget Forskningsläget är i relation till övriga rättsområden svagt. Den amerikanska forskningen har kommit längst genom den marknadsmässiga mognaden, dock bygger den amerikanska forskningen på gällande amerikansk rätt, vilket förtar värdet för att vara tillämplig i Sverige. Den amerikanska processbenägenheten gör att gällande rätt kommer till uttryck i domar och utlåtanden. Tillväxten av rättskällor är stark i USA men de utgår från ett begränsat utgångsläge. Fortfarande är även i USA mängden rättsfall i relation till straffrätt och civilrätt begränsad. Inom svensk rätt pågår doktorandarbeten vid Stockholms Universitet och de övriga universiteten. Till det kan läggas rapportering från Institutet för Rättsinformatik genom dess skriftserie. Två böcker har utkommit i angränsande ämnen som tangerar detta ämne.[1] [2] En sammanfattning om problem områdets omfång återfinns i professor Seipels konferensbidrag till Awapatent AB 100 år.[3] När detta skrivs kommer betydande undersökningsarbete nedläggas genom IT-rättens stigande betydelse och det tämligen snabbt ökande antalet examensuppsatser i gränslandet IT-rätt, immaterialrätt och sedvanlig civilrätt med IT-rättsliga inslag. Forskningen kommer då att få definiera vad som är gällande rätt inom de IT-relaterade problemområden, något som vi idag har begränsade möjligheter till att relatera till vad som är gällande rätt. Betydande vägledning när det gäller förhållningssätt till intrång i rättigheter kan erhållas ur sedvanlig litteratur inom immaterialrätt.[4] [5] 1.3 Tillgängliga källor Uppsatsen handlar i huvudsak om företeelser och fenomen inom publika nät. Det naturliga är då att söka information i dessa nät. Tillgången på information i nätet är betydande. All information på Internet är inte objektiv. En stor del är partsinlagor och argumenterande text för en uppfattning som inte alltid står i linje med hur majoriteten eller forskningen ser på sakfrågan. Allt från deras tendenser, närhet och på vilket sätt eller varför dokumentet upprättats och publicerats i publika nät. Muntliga källor finns att tillgå i form av epostkorrespondens med främmande länder, telefonintervjuer och besök. Dessa källor är bättre att nyttja än ålderstigen svensk litteratur eller artikelsamlingar. Den största källan är det publika nätet som uppsatsen har sin tyngdpunkt i. I detta sammanhang måste nätet ses som ett fenomen och som ett blivande område för skapande av nya rättsregler och analogier från gällande rätt inom angränsande områden inom juridiken. 1.4 Metod Metodvalet har vissa överväganden som bör framkomma. Ett val har varit att nedlägga betydande tid att följa spår, länkar och grupper i publika nät i syfte att skapa en grundläggande bild över hur utvecklingen kan te sig och på vilket sätt den redan har gestaltat sig. Vid genomgång av den litteratur som finns i ämnet framkommer betydande brister i dess tillämplighet. Internetlitteratur är av varierande i kvalité och varierar från ett allmänmoraliskt tyckande med vissa amerikanska juridiska analogier till rent futuristiskt perspektiv. Det gör att en undersökning av dessa fenomen och kommande juridiska problemområden måste bygga på ett självständigt studium av objektet. För att underlätta fenomenens katalogisering, eller snarare kategorisering, har undersökningen i kap. 4 fått karaktären av en bred genomgång av de fenomen författaren sett som realistiska, där problemställningarna radas upp och beskrivs. Det som tillför uppsatsen fler variabler är internetkollektivet[6] som bildar en sociologisk framtidsvision av ett samhälle där digitala media utgör en naturlig del och där värderingar kan färdas med ljusets hastighet mellan människorna. Det gör att vi finner inte bara ett ändrat levnadsmönster med nya marknadsplatser, kommunikationspunkter och affärer, utan även ett nytt sätt att uppleva verkligheten och existensen som sådan. Riskerna i den miljön kan utveckla sig annorlunda genom kollektivets tekniska kunskap och de facto att våra instrument för skydd av och rättskipning saknar denna tekniska förståelse. Efter att kategorisering gjorts har varje fenomen undersökts var för sig efter den modell som framkommer i kap. 4. Kategoriseringen har varit en nödvändighet för att kunna få överblick över problemområdet. I avgränsande syfte har traditionell databrottslighet utelämnats. Kommersiella immaterialrättsliga intrång redovisas överskådligt som fenomen utan djupare granskning. De kommersiella intrången har en annan karaktär än de risker uppsatsen är fokuserad på. 2.0 Reputation risker 2.1 Begreppet Reputation Risk Management Riskmanagement har till svenska översatts till riskhantering, även om beteckningen riskmanagement har vunnit starkt insteg i nationell som svensk litteratur. Detta har beskrivits som " ett systematiskt arbete att med olika metoder skydda en verksamhets resurser och inkomstmöjligheter mot skador och förluster så att verksamhetens mål kan uppnås med ett minimum till störningar till lägsta möjliga kostnad. I riskhanteringen ingår delarna riskanalys, riskbehandling och riskfinansiering. Riskbehandlingen brukar också indelas i skadeförebyggande och skadebegränsade åtgärder."[7] I Hamiltons bok[8] nämns som risker utanför produktionen finansiella risker inklusive derivatrisker, fientligt övertagande[9], produktansvar, politiska risker och försäkringar. Detta är ett standardverk inom svensk säkerhetsutbildning.[10] RRM[11] är en amerikansk företeelse till stora stycken. Reputationrisker återfinns främst inom marknadsföring och banking[12] men har negligerats under en lång följd av år. Begreppet RRM har funnits men inte använts i sitt rätta element. Med RRM åsyftas hur man skyddar företagets PR och goodwillvärden, dvs de icke alltid räkenskapsmässiga övervärden som finns i företag som kännetecknas av god kontakt med marknaden. Det är rätt iögonfallandet att man kan göra följande exempel för ett IT-företag. Bokföringsmässiga övervärden 2 X Börsvärde 8 X Övertagandebud 10 X Det bokföringsmässiga värdet är 20 % av ett "fientligt" bud och 25 % av börsvärdet. IT-företag och konsultföretag har ett värde som i stort sett helt baseras på reputation. Om man lägger ett IT-företags samlade pengar, inventarier och tillgångar i en pott och därifrån drar av skulderna, vilket är det egentliga värdet enligt den gängse modellen vi ärvt från industrialismen, blir ett IT-företag i princip värdelöst. Risken för ett företag att förlora anseende och rykte kan vara en betydligt dyrbarare skada än en brand eller ett inbrott. För detta har vi även försäkringar som kan återställa vad som inträffat och skadan är reparabel. Skador på företags anseende och rykte är ofta mycket svåra och dyra att reparera. 2.2 Risker och hot - begreppsdefinition Risker och hot uppfattas ofta som synonymer. Med en risk menar vi hur faran för en slumpmässig händelse negativt skall påverka. Matematiskt kan risken beräknas genom sannolikheten för att den skall inträffa.[13] Skillnaden mot hot ligger i att ett hot är befintligt. Risken är latent och kan utvecklas till ett hot. Definitionen risker och hot är just det som skiljer försäljare av brandväggar och olika andra mjukvaruskydd till WAN[14] uppkopplade datorer från den verkliga säkerhetsmiljön. Ett internetuppkopplat system kan alltså leva hela sin ekonomiska livslängd ut utan att installera en enda säkerhetsprodukt om risken för angrepp är låg och det inte sker något utfall av hot som övergår till angrepp. Det finns ingen naturlig fiende i publika nät. Men det finns givetvis risker. Genom att kontrollera sitt eget agerande kan man begränsa riskerna och sänka sannolikheten för att hot skall uppkomma. Utmaningar mot olika cyberkollektiv som hackers, crackers etc. leder ofelbart till att hot realiseras och systemen hamnar under angrepp. Möjligheterna att styra riskerna är betydande i publika nät eftersom all perception bygger på det som förmedlas och där har företaget mycket stora möjligheter att skapa en god relation från början. Att värdera risker och hot i publika nät kräver en stark medvetenhet om mediets utveckling och omvärldsbevakning när det gäller olika typer av incidenter som inträffat i mer IT-mognare strukturer som USA och Storbritannien. Dock har IT-incidenter den nyckfullheten att uppträda mer efter var de enskilda aktörerna befinner sig och deras innovationskraft, än efter ett evolutionsmässigt mönster. 2.3
Att undvika attacker Bilden av företaget i publika nät skall överenstämma med den bild som företaget vill förmedla. Det måste ligga som en målsättning i arbetet. För att kunna hantera riskerna krävs en betydande omvärldsövervakning med ett välstrukturerat behov av underrättelser. ·
Övervakning genom sökningar efter sökbara
attribut inom företagets profil samt utvärdering av funna ledtrådar och
webbdokument i syfte att kartlägga synen på företaget. · Identifiering av aktiva grupper som ifrågasätter företaget, eller organisationen, och börjar att bygga nätverk. Viktningen av allvaret i angreppet utifrån hur gruppen presenterar tecken på aggresivitet och om det saknar intresse för dialog. · Genomgång av egna webbsatsningar i syfte att undvika reta upp aktivism och mer konkret få företaget att framstå som man vill ha det utan att driva saken för långt. Detta arbete är ett proaktivt arbete i syfte att kartlägga den miljö som företaget verkar i samt hur intresset är för att angripa företaget. Övervakningen måste ske med täta intervall eftersom Internet snabbt kan utveckla stora grupper som kan styras till verksamheter som epostbombning, hackning av system och trakasseri. Offrets attityder och reaktioner kan allvarligt fördjupa skadan. Reputationproblem i publika nät kräver en betydligt större sensivitet och fingertoppskänsla än tidigare "skandalhantering" av den enkla anledningen att det är svårt att se om skadan är begränsad, spridningens omfattning och reaktionen. Vid skador mot företagens goodwill i det traditionella samhället och dess affärsmiljö är det lätt att följa hur skadan utvecklas från TT-telegram, press till TV, radio och affärspress. Det finns en klar sambandskedja som startar när en skandal är ett faktum och vi har lärt oss hantera detta. Vi vet vart skandaler fortsätter, hur den kommer att växa och vilka åtgärder som är realistiska, bland annat genom direkt påverkan på journalister, pressreleaser, presskonferenser och kundinformation. Det går att till stora delar kartlägga vem som har nåtts av det negativa budskapet samt hur man kan nå denne igen med ett nytt budskap från företaget. Internet bryter upp denna bild av struktur och ordnade kedjor av reaktioner som vi är vana vid. I Internets väsen ligger möjligheten att publicera en hemsida, diskutera den på en epostlista som saknar insyn samt fortsätta debatten på IRC och i chattgrupper. Omvärldsbevakningen ser hemsidan men kan inte följa debatten. Man riskerar att agera i blindo. 2.4 Företagsförtal ur en komparativ
synvinkel Företagsförtal återfinns inte inom svensk rätt. Däremot förekommer företagsförtal i andra rättsordningar, speciellt de som har en tradition som är sprungen ur den anglosaxiska rättstraditionen. Principen med ett företagsförtal är enkel. På samma sätt som ett förtalsbrott kan ske mot en person kan det likväl ske mot ett företag. Detta brott konstituerar skadeståndstalan. Ett exempel på detta är Svenska Freds & Skiljedomsföreningens utpekande av Celsius, där de beskyllde Celsius för att ha lämnat betydande mutor vid en ubåtsaffär i Thailand, anklagelser som senare visade sig falska. Att genom falska informationer ställa ett företag i dålig dager blir precis som vilken ekonomisk skada som helst. Denna ekonomiska skada blir då skadeståndsgrundande. Den andra effekten av företagsförtal är censureffekten. Att företag genom hot om stämning kan tysta de som ifrågasätter deras verksamhet. Skadan som uppkommer är "defamation"[15] och är stämningsbar som en rent ekonomisk skada. Företagsförtal är dock komplexa mål att driva vilket framgår av p. 2.5. 2.5 McLibel-målet Syftet att redovisa McLibel har sin orsak i att McLibel visar en ny värld vi kommer att få uppleva som företagsledare, konsumenter och jurister. McLibel är historien om två aktivister och ett stort företag som tröttnade på deras aktiviteter. Dessa aktivister delade ut informationsmaterial mot McDonald´s verksamhet som ett led i deras aktivism inom Greenpeace. Detta skedde 1986. McDonald´s valde att stämma för företagsförtal som finns inom engelsk rätt. I en rättegång som utkämpades i flera år vann McDonald´s slutligen den juridiska processen och erhöll £60,000 i skadestånd. Efter processen låg McDonald´s PR i England i ruiner och aktivisternas skadestånd kunde betalas med insamlade medel.[16] Processen kostade McDonald´s 120 miljoner kronor i processkostnader. I konflikten mellan engelsk moraluppfattning, högmod och amerikansk företagskultur gick allt fel sett ur ett RRM perspektiv. Efterbörden till McLibel kan inte mätas i pengar. Aktivisternas liv har blivit förstasidesstoff och gjorts som dokumentärprogram i TV i en dramatiserad upplaga. Tre nya ord har skapats genom McLibel.[17] McJob är synonymt med underbetalda lågstatusarbeten i service och tjänstesektorn, McLibel är liktydigt med stora företags försök att tysta ner opinion och opposition mot deras framfart samt slutligen det nya ordet McLies som är likvärdigt med lögner från stora företag som de försöker tvinga på omvärlden genom styrkan i sin maktposition. Aktivisternas webbsajt www.mcspotlight.org har haft 18,000,000 besökare under den tid den funnits och 1,200,000 besökare[18]under den vecka domen avkunnades i juni 1997.[19] Nedanstående pressrelease illustrerar vidden. Att Greenpeace understödjer aktivismen märks i deras mediala engagemang. Detta pressmeddelande från Greenpeace fokuserar det internationella intresset för McLibel. Pressmeddelande från Greenpeace. Erhållen via Straight-Edge veganernas emaillista.
NEW PRESS (US PUBLISHER) TO
PUBLISH 'McLIBEL' A
US edition of the book 'McLibel' is due to be published in November. The
book by John Vidal (part written by the Defendants) was first published in
the UK in April. It has been
updated to include the verdict and post-trial
issues. This updated version will
be published in paperback in the
UK (by Macmillan) also in November. /…/
THE McLIBEL CASE
---------------- "It
will go down in history as the most expensive and disasterous public relations
exercise ever mounted by a multinational company" according to Channel 4
News, while Mike Mansfield QC called it "the trial of the century as it
concerns the most important issues that any of us have to face living our
ordinary lives." This is the 'McLibel'
Trial which, after three years (making it the longest trial in English history),
came to an end in June 1997. It was
a victory for campaigners as the judge slammed McDonald's core business
practices, evidence in the trial backed up all the criticisms made of the
company, and the campaign became unstoppable. The
trial was a mammoth legal battle between the $30 billion a year McDonald's
Corporation and two North London campaigners (Helen Steel and Dave
Morris). The fast-food giant sued
them for libel over a 6-sided factsheet entitled "What's Wrong With
McDonald's? Everything they
don't want you to know" which was produced in 1986 by the collective London
Greenpeace, the original Greenpeace group in Europe but independent of the
international organisation. Helen
& Dave were outrageously denied their right to a jury trial and, with no
right to Legal Aid, were forced to conduct their own defence against McDonald's
team of top libel lawyers. The
company called into the witness box all their big guns from the US and UK -
executives, departmental heads and paid consultants.
It was truly a 'David v Goliath' battle. For
many years now, McDonald's tactics in the face of criticism have been to step up
their own propaganda efforts to project a green and caring image, and at the
same time to use libel laws to bully and intimidate their critics into silence.
But when the writs were served on them, Helen & Dave decided to fight
the case, determined not to bow to McDonald's attempt to censor their critics. /.../ On
19th June 1997, Mr Justice Bell, in his personal verdict in the trial, ruled
that substantial and significant parts of the London Greenpeace Factsheet
criticising the company have been proved to be true by the evidence brought by
Helen & Dave. And this was
despite the overwhelming odds stacked against the Defendants who were denied
legal aid and a jury, and had to represent themselves up against experienced
lawyers and notoriously oppressive and unfair libel laws.
Of the other parts of the Judgment, McDonald's won on the basis of
controversial legal and semantic interpretations of the meaning of the
"What's Wrong With McDonald's?" factsheet. These mainly regarded McDonald's claim that the factsheet
meant that the company itself directly caused rainforest destruction and hunger
in the third world (ignoring the factsheet's criticisms of multinationals and
the food industry in general), and that people had a very real risk of cancer,
heart disease and food poisoning from eating the company's food, even though the
factsheet did not say this. The
judge astonishingly also ruled that all the comment (bar one phrase) in the
Factsheet would be treated as statements of fact which had to be proven by
primary sources of evidence. However,
the Corporation must be devastated that the Judge found as a fact that
McDonald's "exploit children" through their advertising, that they are
"culpably responsible" for cruelty to animals, and that the company is
anti-Union and pays such low wages that it helps to depress the already low
wages in the catering industry even further.
The Judge also found that McDonald's food was "high in fat and
saturated fat and animal products and sodium" and that
"advertisements, promotions and booklets have pretended to a positive
nutritional benefit which McDonald's food ... did not match" (ie. that the
food is not nutritious and that they are therefore deceiving the public when
they promote it as such). On Saturday 21st June, campaigners held an
International VICTORY DAY OF ACTION and leafleted outside McDonald's stores
around the world (including Australia, Poland, USA, Canada, Malta, Belgium,
Switzerland, Ireland, Sweden, New Zealand) to demonstrate McDonald's failure to
silence its critics. Over 500 of
the company's 750 UK stores were leafleted in a display of solidarity with the
McLibel Defendants and show of conviction that all the criticisms in the 'What's
Wrong With McDonald's?' leaflets are true.
2.5 million of these leaflets have now been handed out in the UK since
the writs were served. The
leaflet has become probably the most famous and widely distributed protest
leaflet in history. As the
Defendants were denied a jury trial, the public are in effect the wider jury and
campaigners are committed to continuing to provide the public with the facts
they need to judge for themselves. (The
Corporation, after all, spends $2 billion every year on its global advertising
and propaganda.) The McSpotlight Internet website, set up to provide
comprehensive information worldwide at a push of a button about McDonald's, the
trial and the campaign, has been accessed over 18 million times since February
1996. It has guaranteed that all
the information gathered over the last few years will remain in the public
domain. The four week deadline set by Mr Justice Bell for any final legal
applications in the McLibel trial passed on 17th July 1997 without McDonald's
making any application for an injunction or costs.
The Corporation has thereby conceded a huge victory to campaigners by
effectively abandoning its legal attempts to halt the public distribution of
'What's Wrong With McDonald's?' leaflets, and has failed to get any award of
costs (despite spending an estimated 10 million pounds). The
Judge awarded 60,000 pounds damages to be paid by Helen & Dave, only half of
what McDonald's had asked for, due to the number of important points the
Corporation had lost. In fact, the
sum has generally been considered a derisory award. Nonetheless, Helen & Dave cannot afford to pay and, more
importantly, believe that McDonald's doesn't deserve a penny and that it is
McDonald's who must be forced to pay compensation to those they have exploited.
McDonald's have stated that they do not intend to pursue the damages. The
case has been described by the media as the biggest Corporate PR disaster in
history. The McDonald's Corporation
(based in Oak Brook, Illinois) is refusing to comment on the verdict, claiming
falsely that it is a "UK issue".
This is despite the fact that they were the first and leading Plaintiff
in the McLibel action! They called
top US executives into the witness box to give evidence and twice flew over
other executives during the trial for secret settlement meetings with Helen and
Dave. The Corporation obviously
knows the damaging nature of the findings made against them and in the evidence
as a whole throughout the trial. Their
refusal to comment is clearly an admission of a humiliating defeat.
It is a damage limitation exercise. Helen
& Dave have lodged their appeal in the British courts against the parts of
the Judge's verdict which went against them and over some of the disturbing
legal aspects of the case - it may not be heard until 1998.
The Defendants intend to take the British government to the European
Court of Human Rights to overturn the UK's unfair and oppressive libel laws -
challenging the denial of Legal Aid and the right to a jury trial, and laws
stacked in favour of Plaintiffs. They
will argue that multinational corporations should no longer be allowed to sue
for libel. /…/ Summering
och kontaktinformation som inte medtagits.
---------------------- Resultatet av McLibel-målet har lett till att media har fokuserats på McDonald´s personal- och miljöpolicy. I ett flertal länder har redan organiserats grupper för att vidga angreppen på McDonald´s och man vill utmana McDonald´s över hela världen.[20] Genom aktivisternas webbplats sprids underlag till dekaler genom att man ladda ner grafikfiler[21]som ligger i PDF-format.[22] McDonald´s har inledningsvis förlitat sig på att samhället skulle vara dugligt att bryta ned aktivismen genom stämningar, polisanmälningar om skadegörelse men har givit ett alltmer förlamat intryck. Detta innebär att de två aktivisterna i McLibel har vunnit betydande personliga framgångar. De har tagits från sitt okända förortsliv. En arbetslös tvåbarnsmor och en brevbärare har blivit nationella celebriteter. När en kampanj fått fäste utvecklas den snabbt till en betydande angelägenhet och drar till sig media. Genom publika nät kan man rapportera vad som sker i "fiendelägret", taktik och effekt. Denna rapportering kan ha olika syften. Att stärka den egna kärna, öka aktiviteten inom "fundraising"[23]och marknadsföra utmaningen. Det finns liknande positioneringar inom politiken som varit lyckosamma för den egna saken.[24] Greenpeace framstår som McDonald´s motståndare medan de som McDonald´s angriper är två låginkomsttagare med en stämning på £120,000.[25] Ett belopp som de näppeligen kan klara av att betala. Syftet, vilket är ett rent antagande, är att skrämma andra genom att sätta en dyr prislapp på att attackera McDonald´s restauranger. Den internationella aktivismen väljer ofta objekt som kan bekämpas över stor bredd som multinationella företag. Attacker mot nationella organisationer som Swebus, Lithells och Supra har lågt trofévärde i leden. Segern mot Lithells blir för svår för nätverket i USA och Tyskland att värdera. Det är viktigt att se att det aktivistiska mönstret är internationellt. Spridningen internationellt ger två riktningar. En strukturerad riktning som övertar ett aktivistiskt koncept med samma mål, metoder och material som McLibel. Det andra är grupper som inte delar "franschisegivarens"[26] uppfattning, men ser en unik möjlighet att utnyttja kraften i namnet eller frågan att föra ut sin egen samhällssyn. Det gör att olikartade samhällsomstörtare, radikala feminister, kommunister, anarkister m. fl. grupper som skulle kunna sammanfattas med "fria radikaler" väljer att öppna "eget" utan "franschisegivarens" medgivande. Dessa grupper innehåller ofta en skadegörande "svans" vars enda intresse är att i något gott namn slå sönder och förstöra andras egendom. Tyngden i attackerna mot McDonald´s har sin hemvist i deras rättsliga misslyckande och ger ovisshet om hur man skall agera. Polisen, McDonald´s och juristerna blir vilsna i att välja rätt form av motangrepp. Aktivisterna griper tillfället och utnyttjar den svaga fösvarsförmågan till att övergå till fysiskt angrepp. Nedanstående epostbrev är en beskrivning av händelser i USA. Från Straight-Edge veganernas epostlista. > >
ARLINGTON, VA -- Sixteen animal rights activists were arrested
Sunday (June 29) at a massive U.S. McLibel[27]
Campaign demonstration --even police estimated the protestors at 200 or more --
at a McDonald's restaurant here that involved nearly 100 city, county, state
police officers, as well as an FBI terrorist squad, sent in to quell the
disturbance. At its peak, the protest involved closer to 300 demonstators, most
of whom were attending Animal Rights '97 Convention at a nearby hotel. The demonstration was one of
several held during the conference, including one at a fur store where all the
windows were smashed and and effigy representing the fur industry was burned.
The McDonald's -- a huge two-story eatery -- was closed down by a blockade of
its driveway for more than 3 hours. Activists spilled out into Route 1, blocking
traffic on the highway for at least 2 hours. Of the 13 adults, and 3 juveniles
all but one were released on signature bond (no bail) within a few hours of
their arrest Sunday. They were arraigned Monday morning where the judge refused
to let them enter a plea and another court date has been set for Sept. 8. Kyle
Salisbury of San Diego, CA was released Tuesday. Charges against the activists
included trespassing, destruction of property. After 2 activists were arrested,
an effigy of Ronald Mcdonald was torched in front of the store, and activists
blocked the entrance/exit. The crowd became more agitated when police refused to
arrest the McDonald's > >manager and another employee who strangled and
battered one activist. Eventually,police -- at the "urging" of the
crowd and ACLC -- took statements from the activist.And, then arrested her, too.
They did not arrest the manager. There was a standoff for about 2 hours, and
police first used pepper spray without warning and indiscrimately on protestors
were chanting on the sidewalk. A volunteer medical team, including Dr. Rich
McLellan, quickly and without asking, obtained massive amounts of water to wash
off the chemicals. The pepper spray forced activists
into the highway - causing the traffic jam. Several activists were injured by
the spray, including Dr. Elliot Katz, founder of In Defense of Animals, who
joined the protest. After he was arrested, Dr. Katz required medical attention.
When he fiance went over to see how he was doing, she was arrested, too.
Eventually, police -- about [28]40-50
specially traning riot squad members -- declared the demonstration an [29]"unlawful
assembly," and used shields to herd activists up and down the highway and
away from the McDonald's -- but still more than 3 hours after the protest began.
ACLC legal team[30]
members have secured the names of officers involved and witness statements
and/or names. > >
CONTACT: Cres Vellucci (ACLC) 916/452-7179 Har aggressionen mot ett företag fått fäste och attackerna rasar mot företagets anseende och rykte, är det ytterst svårt att få stopp på den verksamheten. Företagets normala verktyg som säkerhetsföretag och bolagsjurister blir trubbiga och grova i ett spel som tenderar att ske helt på angriparens villkor. Erfarenheten man kan dra av McLibel är att tidigare givna maktförhållanden inte längre gäller och att värdet av ett företags heder och anseende är ett betydligt mer känsligt område än vad vi tidigare insett. 3.0 Företagens framtida värde 3.1 Protodigitala strukturer Få system är rena IT-system och informatiska flöden utan huvuddelen är hybrider av traditionella[31] och digitala system. Frågan som följer är, kommer vi att få rent digitala system? Industrialismens ångsåg sågade mer än den gamla bysågen men principen var densamma. Det som är viktigt att erkänna hybridiseringen, vilket är ett stort steg, och överge tanken att IT-system är ett sätt att sortera fakturor och inget annat. IT finns i vår vardag på ett sätt som vi inte uppmärksammar. Digitala system understödjer den manuella hanteringen och övertar delmoment i flödet där detta kan göras till rimliga investeringar och acceptabel felfrekvens. Livsmedelsbranschen, transportbranschen, tillverkningsindustrin och den offentliga förvaltningen bygger in informationsteknik och datastyrning i sina processer. Människan blir en del av ett större system där människans enda funktion kan vara att korrigera fel och åtgärda driftstopp. Dessa strukturer av protodigitalitet kan bli betydande i sin storlek. Ett företag som Telia har mycket avancerade datasystem, digitala telefonväxlar och utvecklingsavdelningar som är vid den tekniska utvecklingens framkant. Telia visualiseras för kunden, konsumenten och iakttagaren som en stor teknisk struktur vars verkliga värde är förmågan i dess protodigitala funktionalitet. När sedan deras webbsajt hackas till smulor följer ett ifrågasättande av hela Telias IT-kompetens, kvalitetsarbete och marknadsmässiga omdöme.[32] Händelsen kan ses som oförarglig. Telia byts ut mot Felia. Logotypen mot en cannabisplanta. Den trovärdighet för Telias tekniska förmåga som forskning, annonser, pressreleaser och dyrbara sponsorsatsningar inneburit blir plötsligt löjeväckande. Omvandlingen från traditionellt företag till ett alltmer digitalt företag har vänt allmänhetens blickar mot företagets digitala förmåga. Hackningen, hur obetydlig den än är för företagets säkerhet och tekniska förmåga, ifrågasätter allt. Den som utvärderar vad som har hänt är inte tekniker utan en vanlig människa. Det
protodigitala samhällets åsiktsbildare överbelastas med information och för
att minska plågan ändras media till allt kortare inslag. En normal
nyhetsartikel i en tidning som Metro[33]
omfattar högst 400 tecken. Medias kommersialisering och läsarens alltmer påtagliga
brist på tid leder till dessa korta och ofta ironiserande inlägg. Om en
teknisk malör inträffat för trettio år sedan hade läsaren ryckt på axlarna
och bara konstaterat att det saknade nyhetsvärde. Då var människan garanten för
trovärdigheten och inte de tekniska systemen.
Tekniska malörer var ofta förekommande än att systemen fungerade
felfritt. Vi var vana att tekniska saker innebar problem och att det var
sannolikt att något inte skulle fungera. Dagens samhälle skiljer sig betydligt
från det samhälle som föregick detta genom att vi idag förväntar oss att
tekniska system fungerar felfritt men att människor kan ha karaktärsbrister
och ställa till problem. Det är de tekniska systemen som bär upp människan
och inte tvärtom. Däri ligger en betydande skillnad i tankesätt. Våra första
stapplande steg in i en digital tid gör att fokuseringen på företagets förmåga
går från personal och människor till den tekniska förmågan. Ett företag
som inte kan skydda sig på publika nät förväntas inte heller ha en utvecklad
överlevnadsförmåga i övrigt. 3.2
Näthandel och igenkänning Den handel som utvecklas ur Internet kommer att få nya attribut. Det kan vara domännamn eller andra former av adressering. Företaget kommer att identifieras med den adressering företag har. Domännamn och sk "housemarks"[34] växer i styrka och omfattar till slut det område som varumärken traditionellt innehar. När igenkänningen förändras betyder det att juridikens skyddsverk i form av varumärken och skydd av ett företags firma endast kommer att endast partiellt kunna skydda det verktyg företaget använder för att behålla sin kundstock och bygga upp ett starkt förtroende på marknaden. Värdet av domäner kommer att stiga och domänerna blir bärare av det värde som en gång de gamla industrialistiska varumärkena ägde. Internets största bokhandel Amazon förknippas inte med ordet "Amazon" utan med sin webbadress, vilken även marknadsförs av företaget. www.amazon.com[35] blir synonymt med både sin egen verksamhet och konceptet för näthandel. Färre igenkänningsmoment binder ett större behov att skydda namnet och trovärdigheten för de få attribut man slutligen använder för att nå marknaden. Dessa nya igenkänningsikoner kan vara domänadresser, en grafisk profil i en webb eller ett visst koncept. Liknelsen med TV blir märkbar. Inom TV-media konkurrerar företagen med adressering som kanalnamn och frekvenser, grafisk profil genom ett visst genomgående tema och verksamhetsikoner samt slutligen genom konceptprofilering. Det juridiska skyddet för dessa konkurrensformer blir viktigt att vinna klarhet i inom WWW för att kunna säkerställa en sund ekonomisk tillväxt inom Internet och att möjliggöra för de kommersiella aktörerna att kunna engagera kapital och skydda sig mot efterapningar av koncept och profil.
3.3
Access till marknaden Internets tillväxt är betydande. Varje dag tillkommer tusentals användare som ansluter sig till Internet. Det gör att en allt större del av konsumenter och företags informationsinhämtning sker via dessa publika nät. Marknaden kommer att nyttja Internet för att hitta kunder och nå fram till sina köpare. Själva affärerna kan sedan övergå till mer konventionell uppgörelse med telefonsamtal och i brevform kommunicera med offerter och bekräftelser. Denna kraftiga tillväxt gör även att nätet fylls av felaktigheter och lögner. Man kan mycket enkelt manipulera information på Internet . Allt styrs av den som lägger ut informationen. Det finns ingen kontroll av vad som publiceras eller av vem. 3.4 Global marknad och nationella regelverk Ett problem för globalisering och näthandel är konfliktlösningen mellan företag. Internationell juridik är något som varit förbehållet våra största företag och det har fått kosta eftersom stora värden har stått på spel. Internet innebär att mindre företag kommer att göra affärer globalt. Detta bryter det tidigare mönstret. De nya globala affärerna har handlar om mindre tvistebelopp och den sedvanliga metoden att lösa konflikter blir plötsligt för dyr. Problemet kan lösas på olika sätt. Den första lösningar är konventionslösningen som gör att vi får en internationell överenskommelse. Det kräver en samlad syn på problemet genom insats från internationella organisationer eller det internationella samfundet. De första åtgärderna torde vara att fler länder ratificerar de redan genomförda immaterialrättsliga konventionerna.[36] IT-industrin och bl.a. musikindustrin kommer att driva på utvecklingen genom olika former av påtryckargrupper.[37] [38] Dock kan man empiriskt se en tröghet i konventionsarbete som gör att tidsutdräkten från idé till ratificering är betydande. Juridiskt arbete i publika nät blir inte trovärdigt om det av ekonomiskt skäl inte kan leda till process. Att försöka stävja upphovsrättskränkningar, renommésnyltning och upprätthålla företagets skydd av de immateriella rättigheterna kräver att det finns ett sanktionshot. En annan lösning är att skapa nya nätverk för jurister, vilka skulle möjliggöra kontakter där juristerna utnyttjar kraften i de publika näten till att överföra kunskap, ärenden och informationer. Detta skulle sänka kostnaderna. Det kräver att jurister i olika länder närmar sig varandra, och att de kan bygga bryggor mellan kulturer och rättstraditioner. 3.5
De immateriella rättigheternas tilltagande betydelse De immateriella rättigheternas betydelse har stärks genom konkurrens och en hårdare exponering av de särskiljande attributen som varumärke, upphovsrätt och mönster. Intresset att försvara varumärken har givit en stigande hörsamhet för påståendet att en rättighet är kränkt. Immateriella tillgångar skapar uthållig försäljning. Kunderna känner igen produkterna. På 1920-talet och i industrialismens barndom var få varor utbytbara. Idag är de flesta varor utbytbara. Därför har det blivit centralt att skaffa sig ett övervärde i ett starkt varumärke som garanterar för kunderna vad de får och säkrar försäljningsvolymen. Idag byggs mycket av företagens anseende upp på miljömässigt godkända metoder. Dessa metodförändringar paketeras som miljöförbättring i hopp om att konsumenterna skall bibringas tron att de gynnar miljön genom köp av vissa produkter. Kring miljöprogrammen skapas nya varumärken som alla bygger på den miljömässiga trovärdigheten. Dessa nya varumärken är direkt beroende på hur trovärdigt ett företag är i sitt miljöarbete. Rykten i publika nät kan sprida sig till allmänheten. Lögner kan få betydande fotfäste i människors medvetande innan de upptäcks av företaget.
3.6
Sammanfattning
Företagens värden är exponerade mot hot som är svårhanterliga med dagens sätt att reagera. Detta kan leda till att företagets värde skadas. De juridiska försvarssystemen fungerar inte i denna föränderliga miljö. Lagstiftning kräver för att få en verkan, att offret förstår att det är ett offer, att det finns en utredande och åklagande funktion som förstår sakförhållandena, samt en dömande funktion som kan ta till sig digital bevisrätt. Skillnaderna mellan vinsterna av angrepp från publika nät och risken att bli lagförd talar till angriparens fördel. Vartefter samhällets IT-mognad ökar och alla delar i rättssystemet inkorporerar en digital förståelse kommer vinsten av IT-brott att minska.[39] [40] 4.0
Angreppsformer 4.1
Kommersiella intrång Det kommersiella intrånget är lätt att identifiera och har en utgivare av webbdokumentet. Dessa frågeställningar redovisas översiktligt i och med att uppsatsen skall undersöka anseendeskadande möjliga händelser och angrepp. Det kommersiella intrånget har ett syfte. Att utnyttja den goodwill ett annat företag upparbetat. Dessa frågor är idag, trots den framställning som görs i press och media, av hanterbar natur. Kommersiella intrång i rättigheter kommer att kunna hanteras inom rimlig tid och skadeverkan av dessa intrång blir inte stor då näthandeln fortfarande är begränsad. Alla intrång i rättigheter är allvarliga men ett kommersiellt intrång har en motpart som visar upp att denne finns och med fast driftsställe. Motparten har även en ansvarighetskedja, ett säte för avgörande av domsrätt och jurisdiktion samt ett incitament att förlikas. Förutom dessa intrång finns de rena bedrägerierna som ökat på Internet, vilka är en del av nätet precis som vi dagligen kan läsa om bedrägerier i samhället.[41] Dessa berörs inte heller i denna undersökning men kan sammanfattas med följande matris som upptar de tio vanligaste 1996/1997. De tio vanligaste Internet bedrägerierna i USA[42]
Anmärkningsvärt är att de sedvanliga dubiösa områdena som MLM, pyramidspel, affärsmöjligheter, klubberbjudanden och "tjäna-pengar-hemma" erbjudanden ersattes 1997 med mer kvalificerade tjänster och fasader. Det ökar risken för falska meddelanden och att bedragaren utger sig för att vara ett visst företag. När internetanvändarna blir mer uppmärksamma kommer behovet av täckmantel. Det gör att de kommersiella intrång vi ser idag är infasning till en ny tid. Huvuddelen är gjorda i tron att det inte finns regler på Internet och att det råder en frihet att nyttja andras alster. Moderna sökmetoder finner kommersiella intrång med relativt stor precision. Kommersiella intrång är ofta så uppenbara att de är lätta att finna och bevissäkra. 4.1.1
Utnyttjande av upphovsrätt till text Text som utnyttjas kommersiellt som rätteligen tilllhör annan som ägare till upphovsrätten förekommer i viss omfattning på Internet. Ett kommersiellt utnyttjande är att företag scannar in reportage om företaget och därefter publicerar detta på Internet utan att rättighetsägaren har gett sitt medgivande och ofta utan dennes vetskap. I och med att en scannad bild är en bild så kommer den att få ett namn. Det blir det sökbara attributet. För företag som skall skydda sin text från denna typ av kopiering och mångfaldigande brukar kränkande företag ofta skriva en beskrivande text där andra sökbara attribut ingår. Dessa attribut är då av textuell form och inte bild, vilket gör att de fångas upp av sökmotorernas indexeringar. Problemet uppkommer främst i textelement som utgör del av nya texter. En beskrivning av en webbtjänst kan innehålla några rader från andra konkurrerande tjänster. Dessa ihopklippta texter förekommer på Internet i och med att man kan "klippa och klistra" som en funktion i Windows[43], vilket moderna webbeditorer som FrontPage 98[44] är optimerade för. Texten blir flyktig och kan byggas ihop, ändras och styckas efter behag. Kommersiella intrång i text är kan spåras med begränsade insatser om texterna är korta, som mätare kan anges ungefär 4,000 tecken, då hela den textvolymen indexeras av sökmotor. Längre text indexeras i början, i slutet samt mitt i dokumentet. Om kränkningen sker i det område som inte indexeras kommer dokumentets kränkning att inte vara sökbar genom sökmotorer. 4.1.2
Utnyttjande av upphovsrätt till ljud Ljud kan spridas på Internet genom de tre huvudsakliga fil-formaten mp3, .wav och midi-filer. Mp3 kräver särskild programvara men ger god kvalité. I mp3 sprids i huvudsak musik. Signaturer, reklamjunglar och liknande igenkänningsikoner är i de flesta fall .wav eller midi-filer. Ljudet kan kopplas till webbsidor som bakgrundsmusik eller aktiveras på särskilda delar av webbdokumentet. Att utnyttja annans ljud kränker dennes upphovsrätt. Bevakningen mot denna typ av kränkning ökar och de upphovsrättsliga organisationer söker aktivt på Internet.[45] De stora mp3-arkiven återfinns idag inte längre i industrivärlden utan i länder som Lettland, Litauen och Indonesien. Att söka efter ljud är svårt om de som organiserat arkivet undvikit sökbara attribut där webbdokumentet består av länkar till olika ftp-servrar.
4.1.3 Utnyttjande av upphovsrätt till mönster Mönster kan på Internet nyttjas som grafisk layout eller moduleras om genom bildbehandlingsprogram till snarlika variationer på ett visst tema. Den grafiska profil som en sajt är uppbyggt kring kan kopieras av uppföljande sajter som vill dra till sig trafik. Det mest kännetecknande är att man tar kända mönster och överför dem till .gif eller .jpg-filer, vilket är bilder, och sedan använder dessa som bakgrunder eller andra grafiska element i en webb. Mönster är svåra att spåra för den som övervakar huvudmannens intressen, genom att det i de flesta fall är nya grafiska element, som är plagiat av det skyddsvärda mönstret, men som givits en annan identitet. Den enda säkra metoden är att besöka konkurrerande webbsajter och undersöka om deras grafiska element är kränkningar av de egna skyddade elementen. Detta är av vikt att skydda den grafiska profilen och igenkänningen eftersom anseende för företag ofta är en förnimmelse och undermedveten känsla. En grafisk profil som kopieras in i fel sammanhang kan utgöra ett hot mot företagets anseende. Mönsterskydd finns även för form. Barbiedockans feta Barbie som en konstnär valde att uttrycka tilldrog sig snabbt Mattels intresse. [46]
Fet Barbie När konstnären publicerar sina verk av förvrängda Barbiedockor blir intrånget kommersiellt i och med att denne även säljer sina verk. Provokationen mot Mattel blir då uppenbar och konstnären blir medialt intressant genom sin utmaning.
4.1.4
Utnyttjande av ordbyggda varumärken Utnyttjandet av ordbyggda varumärken kan inskränka sig till enskilda ord eller så långt att den kränkande parten aktivt nyttjar varumärket för att påverka indexering[47]. Ett sätt att dra nytta av annans varumärke är att lägga ut sitt reservdelslager på Internet.[48] Ett företag som säljer Nilfisk dammsugare kan lägga in hela mitt reservdelslager, kanske 500 artiklar, på Internet med beskrivning som börjar på Electrolux. I maskinhandel är det vanligt att föra reservdelar till konkurrerande märken. Detta leder till att varumärket, Electrolux, nyttjas till att sälja Nilfisks dammsugare. Se även 4.1.8. Ordet i texten blir indexerat och kommer att allvarligt störa sökningar efter det varumärkesdrivande bolaget. I och med att varumärket ägs av huvudmannen kan denne sätta regler för hur och var varumärket får nyttjas. I återförsäljaravtal kan inskrivas att varje gång namnet används för at beskriva produkter skall en hyperlänk skapas till företagets officiella hemsida. Kränkning av ordbyggda varumärken är den vanligaste kränkningen genom att kända och välrenommérade namn infogas i text och nyttjas utanför rättighetsinnehavarens tillstånd. Här kan man inflika att jurisdiktionsfrågorna är av yttersta vikt. Generellt kan man säga att i och med att de finns 42 varumärkesklasser och säkerligen 200 jurisdiktioner, bortsett från delstatsrätt inom unioner /förbundsstater, torde det inte räcka med att hävda att kränkningar ha skett utan att kunna styrka en skada. Välkända ord och konstruktioner som antika gudanamn och ord är spridda över hela världen. Atlas, Hercules, Diana och Afrodite är namn som återfinns iform av varumärken för skilda varor. En kränkning kräver att det verkligen rör sig om ett intrång. Det amerikanska sättet att utöka sin IPP[49] genom att sända brev från advokater och jurister till samtliga som tangerar rättighetsområdet bygger på att man därigenom stärker varumärken och rättigheter genom att göra dem unika.[50] Att försvara ordbyggda varumärken på Internet kan anses vara känt inom juristkåren, då dessa är lätta att hitta och styrka existensen av, och analogien mot tidigare praxis blir stark.
En logotyp är en bild.[51] Denna logotyp heter kort och gott ”sibstor2.jpg” och används av Grillhuset vid Göta kanal i norra Västergötland.[52] Grillen utmed motorvägen kan ha Lithells tillstånd men det är ointressant för ämnet. Grillhuset döpte dokumentet till ”sibylla.htm”, vilket gjorde att sökningen lyckades. Själva grafikfilen heter ”sibstor2.jpg” och kommer inte att hittas om man nyttjar "sibylla" i sökningen vid en sökmotor. HTML-koden för sidan ger däremot vägledning. /…/
<META NAME="Description" CONTENT="Meny Sibylla">
<META NAME="KeyWords" CONTENT="restaurant, food, sweden,"> <PRE><IMG
SRC="sibstor2.jpg" ALT="Sibylla logo" HEIGHT=157 WIDTH=348 <CENTER><PRE><IMG SRC="inne1.jpg" ALT="Bild Sibylla Göta Kanal" /…/ Som framgår innehåller sidan flera sökbara attribut som upprättaren haft möjlighet att påverka negativt så att sidan inte hittats. I detta fallet har syftet varit det motsatta, att få sidan funnen och läst. På detta sätt kan digitaliserade logotyper i webbdokument snabbt laddas ner och skapa trovärdighet åt en sajt. Se även 4.3.2 och 4.3.5. Logotyper kan förändras och ges ett nytt utseende.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
