|
|
|
|
Den här
artikeln tar fasta på överlåtelse av kunddata från, i huvudsak, e-handel och
samtyckta epostmottagare. Syftet är att ge en inblick i när kundens medgivande
inte längre gäller vid överföring av kunddatabaser för e-marknadsföring
och när man kan anse att det legala kravet på opt-in, att kunden medgivit att
bli informerad via epost, slutar gälla. Vi möter
överlåtelser av kunddatabaser på olika sätt, det kan vara ett dot com företag
som likvideras och deras kunddata skall överlåtas eller det kan vara ett företag
som vill sälja kunddata. Grundtanken är att du som konsument skall veta vad du
samtycker till när du medger att ta emot reklam och att din information lagras
i databaser. Det kan man se som ändamålet med datalagringen. I vissa fall överlåts
databaser genom exekutiva åtgärder och då måste man göra en intresseavvägning
för att bedöma om överlåtelsen är förenlig med samtycket. Överlåtelse
av kunddata är ingen värld med enkla svar eftersom frågeställningen är
komplex och till stor del outredd. Det exempel jag ger baseras på vad vi sett
av praxis och bedömningar idag och torde vara grundplåten till hur praxis
kommer att utveckla sig framöver. Fokus är de
intentioner som den som medger datalagring har, att personen är införstådd
med ändamålet för lagring och medger detta samt att företaget håller sig
inom det ändamål som man presenterat. Att företag skriver klausuler som ger
dem rätt att göra vad de vill med dina uppgifter står i strid med gällande
lagstiftning och det råder inte full avtalsfrihet på området, vilket är lätt
att tro eftersom företaget kanske har bara företag som kunder, men företagets
kunddata kommer att innehålla kontakter som är personer eller företaget är
en enskild firma som enbart är ett personnamn och en person, vilket automatiskt
gör att databasen faller under PUL (Personuppgiftslagen).
Att ett företag inte skulle ha en enda personuppgift i sin kunddatabas
är näst intill helt osannolikt. En personuppgift kan vara en så enkel sak som
en epostadress med hela namnet och arbetsplatsen i domännamnet. Exempel är då
jan.kallberg@vart-jag-nu-jobbar.com.,Det är enligt min uppfattning en
personuppgift. Låt oss nu
titta på några exempel. EXEMPEL: Följande
exempel visar vad som är acceptabelt och inte. PUL bygger till stor del på bedömningar
så detta är mer en välunderbyggd indikation än en knivskarp princip. Företaget
A säljer CD skivor, bolaget likvideras och likvidatorn vill sälja det
kundregister och samtyckta epostadresser som A förfogar över, och köpare är
företaget B. Då gör man en intresseavvägning där man
ser till samtyckets intresse av vad B kommer att erbjuda. Om företaget B säljer
CD skivor och avser att i huvudsak sälja CD skivor till individerna i det övertagna
registret så anser man att deras intiala intresse täcker även företaget B,
och företaget B kan även erbjuda DVD skivor och CD/DVD spelare, men om företaget
B även skall marknadsföra vitvaror, semesterresor och försäkringar så
faller det utanför det initiala intresset hos kunderna. Man är mer öppen för
överlåtelse vid konkurs och likvidation, och överlåtelse till följd av
detta, under förutsättning att det faller inom det intresse kunden hade från
början. Företaget
C säljer CD skivor, och är i inte på obestånd utan lever vidare, men byter
inriktning på verksamheten och kommer inte att ha användning för de
kunduppgifter och epostadresser man ackumulerat med samtycke som CD-skiveförsäljare,
utan vill sälja dem till ett helt annat företag, företaget D,
i musikdistributionsbranschen. Här blir det stopp. Ändamålet
med med deras samtycke var att göra affärer med företaget C och inte företaget D.
De har inte samtyckt till att överlåta deras adresser och epostadresser. I lagtexten talas om ändamålet, ändamålsrekvisitet,
vilket säger att den som samtycker skall veta ändamålet med hur deras
uppgifter används och avtalsskrivningar som är generella där man skriver in
att den som samtycker även samtyckt till att företaget kan fritt överlåta
deras uppgifter gäller inte eftersom de inte uppfyller en beskrivning av ändamålet. Företaget
E säljer CD skivor och köps upp av ett amerikanskt musikdistributionsföretag,
företaget F, som kommer att driva verksamheten vidare som en division av ett
svenskt dotterbolag. Kundregistret kommer att användas till att marknadsföra
samma produkter som tidigare när E var ett självständigt bolag. I det fallet
borde samtycket gälla och det inte möta något hinder. Företaget G säljer CD skivor och köps upp av ett annat företag, mediaföretaget H, som kommer att fusionera företaget G med dotterbolaget I, för att saluföra mediaföretaget H hela utbud av VHS filmer, tidningar, språkkurser och dataspel. Då är ändamålet inte längre det samma och det intresse kunden hade sammanfaller inte längre med det som erbjuds. Företaget H måste inhämta ett nytt samtycke. SLUTSATS Genom att
fokusera på medgivarens, till datalagring av personuppgifterna, intresse och
det presenterade ändamålet för lagringen kan man se om en överlåtelse kan
ske. Var konservativ i er bedömning eftersom de regler som är ikraft och
kommer är restriktiva om man försöker töja på ändamålet och helt enkelt
nyttja lagrade uppgifter för nya ändamål. JK |
|
|
|
