|
|
|
|
OPT-IN OCH
OPT-UT Artikeln tar
upp de två begreppen opt-ut och opt-in för epost och syftet är att ge en kännedom
om vad de två begreppen står för och presentera avgränsningar som styr användningen
av massutsänd epost. Sveriges första
steg att adressera obeställd epost gällde att anpassa marknadsföringslagen (MFL)
och tolkningen av personuppgiftslagen (PUL). Det två stötestenarna har varit
vilken form att lösning man viljat förespråka, de s.k. opt-in eller opt-ut.
Sverige väljer att gå på en opt-in lösning och det kräver att de företag
som vill skicka reklam måste kunna visa en form av medgivande medan opt-ut
modellen innebär att företag får skicka epost till alla som inte uttryckligen
sagt att de inte vill ha epostreklam. De som inte vill ha epostreklam har då
samlats i ett spärregister. Ett opt-ut-system med spärregister var EU lösning
fram till i våras när man omvärderade detta. Kärnan i
begreppet opt-in är att du medger att de skickar epostreklam eller annan
kommunikation till dig och att detta medgivande har en viss utsträckning men
givetvis då även en begränsning. Det man tittar på är din avsikt och varför.
Tanken är då
att ändamålet syftar till att du skall erhålla exempelvis viss av dig
begärd information från ett företag, och därmed hålla dig underrättad, och
om företaget förser dig med information i enlighet med ändamålet så möter
det inget hinder. Problemet uppkommer när man försöker töja på gränserna
och då uppkommer en intresseavvägning. En person som gjort medgivit
information om Tele2 telefonipriser har inte sagt ja till
prenumerationserbjudanden på ”Moderna Tider”. Även om Tele2 och Moderna
Tider har, i enkla drag, samma huvudägare så innebär inte medgivandet att det
omfattar allt som en avsändare kan t änkas sända ut som epostreklam. Ändamålet
var att vara underrättad om telefonipriser och där stannar även medgivandet,
en intresseavägning kan säga att en som är intresserad av Tele2 priser för
fast telefoni borde, med mobiltelefonpenetrationen i åtanke samt att det
uppenbara ändamålet var låga telekostnader, vara intresserad av erbjudanden
från Comviq. Det är inte
givet. Där kommer intresseavägningen in och det skall då väga in vad man kan
tänka att den som en gång gjorde medgivandet avsåg med sitt medgivande och
hur långt det erbjudandet man avser sända faller från det ursprungliga
medgivandet samt den naturliga frågan om detta kan anses falla inom medgivandet.
Tidigare har EU hållning varit att opt-ut skulle införas. Att det skulle
vara öppet att sända epostreklam till alla som inte uttryckligen sagt
att man inte vill ha reklam. Den svaga länken i opt-ut är registerhållningen.
Vem skall föra registret? Är det en statlig uppgift eller vem skall garantera
att det upprätthålls? Hur ser man till att alla epostmarknadsförare får
tillgång till registret? Man ser rätt snart att det blir tekniskt komplexa frågor
som växer med exponenten när man börjar röra i dem. Det svenska
Konsumentverket, som är huvudsaklig tillsynsmyndighet för hur marknadsföring
går till här i landet, föll initialt för opt-ut med ett stort centralt spärregister
men, som det heter, så sitter djävulen i detaljerna. När man började syna
hur detta skulle gå till praktiskt med marknadsaktörerna och alla inblandade
parter så började man inse att det var opraktiskt och komplicerat med ett spärregister
som skulle förvaras, administreras, interagera med marknadsförarna och vara
tillgängligt och allmänt känt hos konsumenterna. Att administera ett opt-utsystem
verkade rent praktiskt omöjligt utan att engagera stora resurser, resurser som
ingen var beredd att släppa till, varken staten eller marknadens aktörer. En annan
praktiskt detalj med opt-ut är att det blir allt eller inget. Om man vill ha
bra reseerbjudanden men inget annat så innebär ett kategoriskt spärregister
att man får välja antingen ingen reklam alls eller all reklam. Det finns inga
nivåer. Det blir antingen allt eller inget. Från konsumentperspektiv förlorar
man valfrihet och tillgång till erbjudanden, vilket är konkurrenshämmande,
med ett register som inte tar hänsyn till intresse eller avsikt utan bara
antingen öppnar eller stänger ute allt. Den
utveckling som jag bedömer vi kommer att få se är ett starkare fokus på
kravet att företag kan styra att man verkligen medgivit. Idag får jag
epostreklam från svenska företag och organisationer som måste ha köpt eller
övertagit epostlistor eftersom jag vet att jag definitivt inte medgivit att få
deras reklam. Kravet på att styrka medgivande saknas idag, och det har mig
veterligen inte prövas, men det kommer att med stor sannolikhet bli nästa steg
i utvecklingen. JK |
|
|
|
