|
|
|
|
OFFSHORE MJUKVARUUTVECKLING Idag blir det populärare att lägga
mjukvarutveckling och underhåll av mjukvara på uppdrag i länder med lägre
kostnad för arbetskraft. Störst är denna utveckling i Indien. Med tre stora
drivande kluster av datacenter i Bangalore, Bombay och Madras har Indien tagit tätpositionen. Varför just Indien? Varje år utexamineras över hundratusen mjukvaruingenjörer i Indien. Lönerna ligger på ungefär en tiondel av västvärlden. Indien har en förhållandevis funktionell IT infrastruktur som gör att det går att klara kommunikationen mellan beställarföretaget och utvecklingsföretaget. Att nyttja offshore är ingen billig lösning om det blir fel. Det är därför att eftersträva att få uthålliga och långa relationer till det indiska företaget. Då kan en effektiv kommuniationskanal byggas upp och effektiviteten ökas. Det större indiska företagen klarar idag av att hantera detta utan problem. Det omsätts miljarder och åter miljarder på offshoreprogrammering i Indien. Svårare blir det att göra detta med ryska, ukrainska och baltiska motparter därför att de har inte infrastrukturen på plats. De klarar inte av kommunikationen mellan kund och utförare. Indiska företag som Silverline Technologies, Inc., www.silverline.com , har investerat mycket hårt i att bygga Offshore Development Centers, ODC, som är hårt koncentrerade programmeringsfabriker med toppmodern utrustning, satelitkommunikation och fullödig datautrustning. Dessa indiska ODC har i flera fall runt 1,000 – 1,500 civilingenjörer anställda varav ända upp till 60 % har avlagtmagisterexamen. Ett ODC understödjer flera kunder och fungerar mycket snarlikt som en industriell fabrik. För att klara produktionen behövs två komponenter till. En ”Offsiteavdelning” som är kundnära och kan utföra enklare rättning och kodändringar utan att engagera flödet i ett ODC. De indiska företagen har byggt upp ett flertal av dessa mindre programmeringsverkstäder i USA och UK. Den sista komponenten är ”Onsite” som är de som dokumenterar, specificerar och fungerar som kundkontakt. De är ofta lokalanställda. I USA är flertalet av de som arbetar mot kund amerikaner och inte indier. Indiska företag har gjort offshoreprogrammering sedan mitten av 80-talet. Huvuddelen har varit ”mainframe” och stordatormiljö från i huvudsak amerikanska finans, telecom och hälsovårdsföretagen. I USA har Y2K just avslutas men ersätts nu med HIPAA som är en lagstadgad integrering av alla hälsovårdsföretag, sjukhus och försäkringsbolag. Det kommer med stor sannolikhet ge en boom inom offshoreprogrammering. Priset för en programmeringstimme i Indien
ligger runt 22 – 27 Dollar att jämföra med det amerikanska priset på mellan
90 – 140 Dollar. Ett okänt land som är på väg att få en IT boom är
Egypten. Egyptisk kompetens är i linje med indisk och landet har haft en uthålligt
bra utbildningspolitik. Närheten till Europa gynnar egyptisk kompetens. Flera företag
bygger idag ODC anläggningar i Egypten, däribland flera av giganterna inom
telekom. Fördelen med offshore är att den egna
dyra personalen kan arbeta med den senaste tekniken och rutinunderhåll och
manuell kodning kan läggas ut på offshore. Det gör den egna personalen mer
motiverad att kvarstanna på företaget. Offshore skall nog ses som en
utveckling av den egna IT avdelningen, en resurs att kasta in och som kan
avlasta. Det är fel att se offshore som en konkurrent till den interna IT
avdelningen eftersom den kan aldrig ersättas. Vägledande för ”offshore” är Just-In-Time, som blivit allt viktigare när vi lever i Internettid där allt skall gå fort, och det löser man genom att helt enkelt engagera mer människor i projekten för att driva på tempot. Därför kan ett väladministrerat offshoreprojekt komma snabbare till skott än ett lokalt mjukvaruprojekt. Hur underligt det än kan låta men världen börjar de facto bli mer global. Det gör även
att talet om brist IT kompetens i
Sverige är lite felaktigt. Det är snarare en brist på allokering och
utnyttjande av de globala resurserna som saknas. Med modern teknik kan man
utnyttja stora resurser utan att behöva flytta människor. Att genomföra
arbetskraftsinvandring är en betydligt dyrare metod och leder antagligen inte
till omedelbart mätbara positiva effekter.
|
|
|
|
