|
|
|
|
DEBATTARTIKEL OM UTVECKLING
MÄNSKLIG
OFÖRMÅGA HINDRAR UTVECKLINGEN Tekniken
får skulden för IT revolutionens inbromsning. Det är fel. Människorna är
odugliga att tänka nytt, stort och bryta gamla invanda mönster. Den snabba
anpassning som skiljt människan från djuren, som gjorde att man blixtsnabbt
insåg att stekt kött är godare än rått kött, är inte lika märkbar när
tekniken ger oss möjligheter att verka på ett sätt som vi tidigare aldrig
gjort. Den
effektiviseringspotential som ligger orörd i redan befintliga IT investeringar
är oerhört stor om människor kunde tillgodogöra sig de möjligheter som
redan finns. Därför blir de dagliga körerna om IT branschens kris ostämda
med realiteten. Krisen är i det befintliga samhällets som inte på ett
adaptivt och rappt sätt lyckats nyttja den effektiviseringspotential som finns
i tekniken. Problemet
är inte att det saknas teknik att förändra, det saknas förståelse och vilja
att förändra. Man är idag beredd att förändra i detaljer men den grundläggande
förändringen som kommer att radikalt omstrukturera samhället och dess grundläggande
strukturer är få beredda att möta. Samhället
har alltid utvecklats. Vid sekelskiftet år 1900 försökte en bromsande adel få
feodalsamhället att återuppstå och bromsade varje förändring som hotade den
då rådande samhällsstrukturen, idag är det folkhemmets adel som försöker
tvinga oss åter till Vingåker 1952. Det enda sätt som står till buds är att
bromsa utvecklingen och försöka styra. Ett sätt att styra är att försöka
integrera utvecklingen i gällande samhällsstruktur och begränsa dess förändringspotential,
att inte släppa loss förändringskraften, vilket leder till ett
gynnande av förändringströghet och direkt motstånd. Den förändringströgheten
flyter sedan upp i ovilja att anpassa arbetsmarknad, transportstrukturer och
regelverk, men i slutändan blir det användare och nyttjare av tekniken som
inte bryr sig att nyttja den potential som ligger gömd. Den potentialen kommer
bara att hota gällande ordning. Så den
naturliga frågan är om dot com döden är just bara dot com, eller är det
inte så att finansmarknaden överskattade det befintliga samhällets förmåga
att förändras, där dess politiserade rädsla för förändring gjorde att
finansmarknaden kapitaliseringskalkyler sprack? Är då inte dot com krisen
egentligen bara en bieffekt av en större strukturell kris i samhället som sådant?
Där tröghet och motstånd är ledstjärnan. |
|
|
|
