|
|
Livet är ett
party Under
devisen ”Livet är ett party” samlades folkrörelsen SFRF till kongress i
Kalmar under helgen. Sveriges
Festprissars Riksförbund har, tillskillnad från organisationer som SAP, Fonus
och HSB, känt en frisk fläkt i aktivitet och medlemstillströmning. Det är
en folkrörelse som med flygande
fanor och klingande spel går in i det nya årtusendet. Ordföranden Anders
Andersson höll ett inledningsanförande som fokuserade sig på en snabbare
harmonisering av alkoholskatterna med EU, nej till nattstängda systembolag,
bort med momsen på krogen och billigare bensin för taxi.
Andersson förklarade pedagogisk att ett människa som partajar är den
största inkomstkällan Staten kan ha. Man får betala chokladskatt,
kassettskatt, moms, bensinskatt, spritskatt och alla andra upptänkliga skatter.
Hela skattesystemet är riktat mot glada och fryntliga människor. Och vad får
man i utbyte? Elljusspår, bokbussar och folkhögskolor. Det är dags att ha ett
skatteuttag som är demokratiskt, fortsatte Andersson, och menade att glada människor
diskrimineras och att tråkiga människor ständigt subventioneras. Det är dags
att ändra på detta, sa Andersson, och applådstormen var ett faktum.
”Det
som är mest beklämmande är antalet nykterister som är riksdagsmän”,
tillade Andersson och fortsatte, ”och det är grunden för diskrimineringen
och det tråkiga samhällets fortbestånd.”.
SFRF kommer i samband med valet att kartlägga alla tråkiga, nyktra och
partajfientliga riksdagsmän för att förhindra att dessa blir omvalda. Från
podiet gjorde man liknelsen med feministernas kamp för att bryta mansdominansen
och de inre striderna i Svenska Kyrkan med kvinnoprästmoståndare. Tråkiga människor
utgör samma blockering i samhället konstaterades i ett enhälligt
pressuttalande. Under
motionsbehandlingen erhöll ett flertal motioner ett rungande stöd. En av dessa
motioner gällde att det skall finnas alkoholalternativ på krogen, i en tid när
bleka juicer och tråkig saft ersätter kulturdrycker med tusenåriga anor,
vilket föll i god jord hos de församlade festprissarna. Kampen mot de
alkoholfria dryckerna är en kulturgärning, sa ett ombud från Västerbotten.
Motioner som hade svårare att få gehör var bland andra ett nej till pensionärer
i innerstan, eftersom de bara skäller och ringer snuten så fort en festprisse
går förbi, och grunden till mötets motstånd var det grundlagsmässiga
faktumet att pensionärer har rätt att bo vart de vill och de är svårt för
SFRF att agera emot. Under
utskottens behandling uppkom flera frågor som gällde diskrimineringen av
festprissar på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiska utskottet arbetade fram
en aktionsplan för hur levnadsglada och underhållande muntergökar skall
behandlas lika på arbetsmarknaden. Glada människor uppfattas som oseriösa och
lönediskrimineras på bekostnad av de tråkiga. Det är samma diskriminering
som invandrargrupper får uppleva konstaterade utskottet. Utskottets
ordförande Ingbritt Hansson kunde med statistik visa att värst utsatt var
glada, livsbejakande och ärtiga kvinnor med klipp i blicken eftersom de
marginaliserades som ”flamsiga, fjolliga och sexobjekt”. Fröken Hansson
drev en hård linje i utskottet och konstaterade att det var helt uppenbart att
världen såg ut som den gjorde om man konsekvent befordrade den tråkigaste,
mest transparenta och blekaste människan. Det är dags att vi partajvänner återtar
makten i samhället, sa Ingbritt. Kongressen
förlöpte utan några större konflikter och med ett enda avbrott. Det årliga
firandet under lördagen av Folkonykterhets dag. Er utsände, J. Kallberg |
|
|
|