|
|
|
|
GOODWILL OCH
RISKERNA PÅ NÄTET På
1800-talet var ett företags värde dess lager, byggnader och pengar. Idag är
det helt annorlunda. Företag värderas mer efter deras förväntningar än vad
de idag har åstadkommit. Säkerhetsarbetet syftar till att skydda företaget
och därmed deras tillgångar. Om företagets huvudsakliga tilgångar är trovärdighet,
anseende och förväntningar kan man inte bortse från detta och enbart fokusera
på fysiskt skydd av dess tillgångar. I
Sverige finns ingen direkt möjlighet att juridiskt agera mot företagsförtal
medan i, framförallt, anglosaxiska länder finns möjlighet att göra rättsliga
åtgärder för att få stopp på förtal av företag. Fast praktiskt saknas även
där en reell möjlighet eftersom dessa processer ger de som ifrågasätter mer
uppmärksamhet och slutar ofta i PR-mässiga katastrofer. Frågan
har i sig även två tankeställningar, skall inte folk få säga vad de vill
och skall företagen kunna styra vad som sägs om dem, men det bygger på att företagen
aktivt styr opinionsbildningen. Är alla företag offer för förtalskampanjer
och aktivism? I teorin ja men i praktiken verkar det som de som medvetet eller
omedvetet provocerar fram en reaktion får problemet. VAD FÅR
FOLK ATT AGERA? Man kan aktivt
skydda sig från att bli angripen genom hatsajter och från nätet om man tänker
till lite före. De flesta reaktioner som skapas på nätet som ifrågasätter
ett företag har ofta skapats av ett företag självt. Det kan vara en marknadsföringsåtgärd
som gått för långt. Låt mig ta ett exempel. Jag var på ICA Kvantum och
under en stor skylt ”Glad Gris” låg det styckade delar av grisar till
avsalu. Det räcker med att vara måttligt listig för att inse att en gris i
bitar i en kyldisk inte kan vara något vidare glad, och är han det, så lär
han ha problem att uttrycka det. Det är
ett exempel när marknadsföring plötsligt i sin enfald går så långt att den
blir intellektuellt provokativ. Företag som skönmålar sin verksamhet bortom
vad som är sakligt, som får miljöförstörelse att framstå som naturvård
eller beskriver uppenbart ohälsosamma matvaror som hälsosamma, provocerar fram
en reaktion och människor på nätet har det verktyget. Nätet självt. Dålig kundservice, eller oklarheter mellan vad kunderna
uppfattar som servicenivå och verklig servicenivå, kan reta och irritera
kunder och privatpersoner sedan tidigare och de tar den irritationen till nätet.
Nätet blir ett verktyg för redan existerande missnöje. HUR KAN
DET TE SIG Reaktioner mot
företag kan vara hatsajter, epostbrev från anonyma avsändare till företagets
epostadresser och befattningshavare som innehåller hot och smädelser,
hackerattacker mot företagets webbsajter, falska webbsajter som ser ut som företagets
men innehåller falsk information, företagsförtal genom epostlistor och
slutligen ren organisering av opinionsgrupperingar med nätet som bas. Ett
enkelt sätt att attackera är att ifrågasätta hur företaget sköter
integritetsfrågor, det framstår som relevanta påståenden och är svåra för
företaget att förklara begripligt. EFFEKTEN Effekten blir
ofta att förtroendet för företaget sjunker och därmed även förväntningarna
på sikt. En av de mest aktiva grupperna på nätet och som nyttjar det som
arbetsredskap är journalister. De får uppslag från nätet. Klagomål som
publiceras över internet kan lätt leda till negativa pressartiklar som ger en
helt ny tyngd åt klagomålen och ifrågasättandet. SAMMANFATTNING Angrepp över
nätet i syfte att nedsvärta ett företag initieras oftast av att företaget
antingen representerar något som grupper motsätter sig av ideologiska eller
miljömässiga skäl, men startskottet är i de flesta fall framprovocerat av företaget
själva där man går för långt i sin egen marknadsföring. Att fundera vilket
budskap företaget bär fram och om det är i linje med verkligheten är lika
viktigt som brandväggar, eftersom det tar bort provokationen som startar
intresset att vandalisera företagets webbnärvaro. Att tänka till före
är nyckeln och mycket kan göras med små medel. En viktig faktor är att
kontrollera marknadsföring att den inte skenar iväg och bli osann och
utmanande. Jan
Kallberg Jur.kand. Skrev
examensarbetet på Juristlinjen ”Reputationrisker på Internet” 1997 |
|
|
|
