|
|
|
|
Hur kan
hatsajter vara svåra att få bort i USA och hur man kalla det yttrandefrihet?
Hur kan de med lagen som skydd fortsätta sin verksamhet på amerikanska
webbhotell efter att de försvunnit från svenska? IT-pressen
fylls med artiklar om hur sajter med extrema budskap skyddas i USA av den
Amerikanska Konstitutionens första tillägg. Skillnaden mellan svensk och
amerikansk yttrandefrihet är större än man först tror. Det har en historisk
men även ideologisk förklaring. Svensk tryckfrihet började under
1700-talet genom att Staten, dvs. kungen, tillät tryckare att publicera
offentlig text som redan var kontrollerad. Tryckfriheten var mer en frihet att
trycka det som redan funnit gillande. Långt in på 1800-talet var det en
allvarligt brott att ifrågasätta konungahus, kyrka och fundamentet för det dåvarande
svenska samhället. Yttrandefriheten uppkom i det tomrum som inte straffades. Yttrandefriheten
ses mer som ett medgivande från statsmakterna till att folk får ha en åsikt.
Det sker på nåder. Det kan verka främmande men det är ursprunget, vilket
skiner igenom när det kommer till hur man hanterar yttrandefrihetens gränser. Åsikter är
skyddsvärda så länge de faller innanför ”det goda syftet” och om fattas
av folkgemenskapens normativa värdebas. Det innebär att starka samhällsavvikelser
som extrema rörelser som ställer sig frågande till hela samhällsstrukturen,
varesig det är anarkistiska nihilister, rejvkollektiv eller neofascister, åtnjuter
ett lägre skydd och kan deras åsiktsfrihet kan bekämpas med maktens goda
minne. Det sker inte uttalat men en sajt som blir borttagen av ett webbhotell får
svårare att vinna gehör om den har ett extremt budskap som ligger långt från
mittfåran, även om det är en helt laglig verksamhet. Ingen offentlig
myndighet skulle komma på tanken att försvara deras yttrandefrihet. Den
yttrandefrihet som funnits på nåder faller bort. Det finns inget gemensamt
intresse att dessa skall komma till tals. Grundlagen i Sverige åberopas inte i
rättssystemet. Själva rättskraften i Sverige styrs av lag som i sin tur är
ett verk av Riksdagens majoritet. Amerikansk yttrandefrihet grundades på
de grundläggande fädernas strävan att skydda de rättigheter som de ansåg
vara givna var och en vid födseln. En sådan rätt var yttrandefriheten. Rätten
att få bilda opinion, driva den åsikten och försöka förändra samhället.
Ju mer revolutionär och ifrågasättande, desto bättre! Det
amerikanska samhället uppkom genom revolution. Det inbördeskriget separerade
Amerikas Förenta Stater från konungariket England en gång för alltid. Amerikanerna
var trött på det förmynderi som engelsmännen hade haft med censur och förhandsgranskning.
För att säkerställa att Amerikas Förenta Stater för evigt skulle vara en glödande
revolutionshärd skapades tillägg till författningen. En sådant tillägg är
rätten att ha skjutvapen. Vid 1700-talets slut var man orolig att det
amerikanska demokratiexperimentet skulle sluta med övergång till diktatur och
rent av att lojalister skulle söka återföra de Förenta Staterna till engelsk
överhöghet. Att varje man hade så mycket vapen som han ville inneha var en
garant för revolution. Nu krävs för att hålla den revolutionära glöden het
även en ytterligare rättighet. Yttrandefrihet. Det var det första tillägget
man skrev. Om människor har rätt att yttra sig och driva sin linje kan de även
uppmuntra till samhällsförändring och utgöra en garant för att tyranni och
envälde inte kan uppkomma. Det
amerikanska konstitutionen är plattformen för all lag. Domare kan dra
slutsatser direkt ur grundlagen utan att se till underliggande rättsakter. Det gör
att toleransen mot avvikande åsikter är högre i USA. Men om en grupp
som är känd för att ha denna form av propaganda omformulerar sig på Internet
till att visa upp ytterlighetsåsikter, men som saknar direkt rasistiska och
utpekande formuleringar, så åtnjuter de samma skydd som vilket grupp som helst
i samhället. Givetvis vet extremistgrupper var gränsen går och anpassar sig.
Det gör att nynazister som i Sverige skulle få se sin webbsajt stängd av en
missbruksavdelning på ett webbhotell kan få fortsätta i USA. De grupper som håller öga på extremistsajter är organisationer som
judiska rådet för bekämpandet av förtal (Anti-Defamation League), gay och
lesbiska rådet för bekämpandet av förtal (GLAD)
såväl som medborgarrättsorganisationer. Så fort sajterna passar gränsen
för vad som är hets och förtal agerar dessa organisationer genom ett nätverk
av frivilliga juridiska ombud. Det gör att tillsynen av hatsajter är större i USA men de har ett starkt
rättsligt skydd så länge de döljer sitt hat. Det skyddet är baserat på
deras grundlagsmässiga rättighet att bära en åsikt. I USA blir skyddet
starkare ju aggresivare åsikterna är och i Sverige, i princip, tvärtom
eftersom i USA kan en alltför slätstruken åsikt anses som att inte ha tillräckligt
åsiktsvärde utan förlora det konstitutionella skyddet. Så länge man håller
sig inom lagens råmärken. Ett aggresivt budskap i Sverige förlorar snabbt sin
ställning som åsikt eftersom den inte följer de parlamentariska spelreglerna. JK |
|
|
|
