|
| |
Den människa som utnämnts till seklets,
millenniets, främsta människa trodde på Gud. Hur Gud såg ut eller var kanske
inte var avgörande för Einstein. Han läste med stor behållning den judiska
filosofen Spinoza som verkade för flera hundra år sedan i Amsterdam. Spinoza
trodde på Gud men inte en personifierad Gud.
Einstein som barn växte upp i ett judiskt hem. Han var mycket intresserad av
Gud och läste bibeltexter på löpande band. Att erbjuda en annan jude något,
som tillfälligt besöker staden eller reser igenom, är en god gärning, därför
inbjöd Alberts far Hermann en ung medicinstuderande att äta middag med
familjen varje helg. Denne tog med sig vetenskapliga böcker till den unge
Albert.
Resten är historia. Det blir fysik, relativitetsteori, flytt till USA, atombomb
och en uppsjö av epokgörande upptäckter. Unge Einstein föresatte sig att
inte bara lösa E=mc2 utan även kläcka TOE. The Theory of Everything. Böcker
hade visat för unge herr Einstein att Bibeln inte kunde stämma och han föresatte
sig att utforska vad som egentligen finns och existerar. Det arbete vi mest känner
igen om Einstein sker tidigt i hans karriär. Merparten av sin livsbana funderar
han över livet, livets uppkomst och kosmos. Vad kommer då denna firade stjärna
fram till? För varje år som går blir Einstein mer och mer knuten till Gud som
väsen och läser mer religiös litteratur, funderar över livets uppkomst och
skriver även dikter och sånger där han förhärligar Guds existens. Att vara
fysiker och arbeta under Einstein i Princeton hade till slut inte mycket med
fysik att göra.
Cirkeln sluts och den unge Einsteins fascination för Bibeln och det judiska
folkets umbäranden och välsignelse i sin strävan att verka i Guds plan återförs
till den äldre Einstein. Världens mest firade hjärna måste inför sig själv
erkänna att han är oförmögen att skapa ”The Theory of Everything, TOE”.
Han klarar inte att möta Gud med vetenskap. Ingen skulle kunna tänka sig kalla
Einstein för ultra-ortodox, bokstavstroende eller dum i huvudet. Men det går
bra i dagens upplysta och ogudaktiga Sverige.
Einstein var även övertygad sionist. Han trodde att det judiska folkets hem,
Israel, tillhörde det judiska folket. Han deltog i möten, insamlingar och
aktiviteter för Israel trettio år innan Israel överhuvudtaget fanns. Det
skulle ge honom epitetet ultra-ortodox råhöger mega-sekterist värre än värst.
Vad handlade det om? Gud kallade och Einstein hörde. Han ägnade tjugo år av
sitt liv åt att utforska kallelsen och löftet i förbundet med Israels Gud,
Hashem, och under detta utforskande kom biprodukter som kärnenergi,
relativitetsteorier och en förvånad omvärld.
Det är upp till var och en att häda Guds kallelse. Einstein valde att inte göra
det. Han upplevde att han inte kunde finna täckning för en sådan hållning.
Givetvis finns det många som i vår samtid känner sig kallade att uppvisa sina
briljanta intellekt genom att notoriskt häda Gud och troende. De firas som
frispåkiga, öppna, friska och fullödiga intellektuella. Och det är de. Ty
med stöd av relativitetsteorin är även bottenlagret på den intellektuella
sopcontainern skådeplats för yvigt spel när botten är norm.
| |
|
