|
|
|
|
DEBATTARTIKEL OM 24-TIMMARSMYNDIGHETER Det är ett
rent slöseri att fundera över saker som “24-timmarsmyndighet”, som är en
rent retorisk konstruktion, när det är inom e-försörjning som det offentliga
Sverige kan direkt göra betydande besparingar och därmed medborgarnytta. Det har blivit
modernt att vilja utöka medborgarinformationen och göra saker som författningar
sökbara på nätet med ord som ”24-timmarsmyndighet”, som en viktig
inriktning på offentliga IT-satsningar, men jag tycker att behovet att kunna nå
myndighets-Sverige kl. 03.45 en tisdagmorgon är marginellt.
Jag sover då. Det finns andra saker som är viktigare. Sverige har
en offentlig sektor som är över tusen miljarder kronor i årlig omsättning,
vissa bitar är förbrukning, bidrag och transfereringar, men fortfarande finns
det hundratals miljarder som skulle kunna påverkas av en starkare IT struktur. Offentliga
Sverige behöver storsatsa på e-försörjning ( e-procurement ),
SCM, logistik och helt enkelt se till att det som köps in är rätt vara,
rätt mängd, inte för mycket och inte för lite, till rätt pris.
Besparingarna per år borde vara i miljardklassen. Det går att driva e-upphandling
långt utan att konkurrensen sätts ur spel. Framförallt att få fram
konkurrens i all förbrukning. I en av mina
favoritstäder, St. Louis, besökte jag ett sjukvårdsföretag som drev fjorton
sjukhus. De var i samma situation som Sveriges kommuner. De hade bra upphandling
för stora saker som husbyggnation, miljontals plastmuggar och dasspapper men när
det kom till saker som inte förbrukades så ofta eller på olika nivåer köpte
de nästan till rekommenderat återförsäljarpris. De upptäckte att de fjorton
sjukhusen var och en köpte ett tiotal stora whiteboardtavlor om året. Ingen
hade reagerat, eftersom varje
avdelning högst beställde en vartannat år, utan 150 whiteboardtavlor såldes
till dem varje år till rekommenderat utpris. Bara besparingaren att genomföra
en effektiv upphandling, med IT stöd, och uppföljning av inventarier och behov,
blev för dem en minst halv miljon kronor om året – på whiteboardtavlor. Vad
sparade de inte totalt i organisationen? Med det vill jag visa att den verkligen
nyttan med IT inte är ”24-timmarsmyndighet” utan snarare förmågan att få
mer för pengarna. Att de insamlade skattepengarna används effektivt och att de
kommer till att få arbeta där de gör nytta och inte bara förbrukas. Det är
osexigt och saknar visionära retoriska poänger i pressen men offentliga
Sverige är inte talskrivarnas Sverige utan folkets. Det är ett rent slöseri
att fundera över saker som “24-timmarsmyndighet”, som är en rent retorisk
konstruktion, när det är inom e-försörjning som det offentliga Sverige kan
direkt göra betydande besparingar och därmed medborgarnytta. Det
har blivit modernt att vilja utöka medborgarinformationen och göra saker som författningar
sökbara på nätet med ord som ”24-timmarsmyndighet”, som en viktig
inriktning på offentliga IT-satsningar, men jag tycker att behovet att kunna nå
myndighets-Sverige kl. 03.45 en tisdagmorgon är marginellt.
Jag sover då. Det finns andra saker som är viktigare. Sverige har en
offentlig sektor som är över tusen miljarder kronor i årlig omsättning,vissa
bitar är förbrukning, bidrag och transfereringar, men fortfarande finns det
hundratals miljarder som skulle kunna påverkas av en starkare IT struktur. Offentliga
Sverige behöver storsatsa på e-försörjning ( e-procurement ),
SCM, logistik och helt enkelt se till att det som köps in är rätt vara,
rätt mängd, inte för mycket och inte för lite, till rätt pris.
Besparingarna per år borde vara i miljardklassen. Det går att driva e-upphandling
långt utan att konkurrensen sätts ur spel. Framförallt att få fram
konkurrens i all förbrukning. I en av
mina favoritstäder, St. Louis, besökte jag ett sjukvårdsföretag som drev
fjorton sjukhus. De var i samma situation som Sveriges kommuner. De hade bra
upphandling för stora saker som husbyggnation, miljontals plastmuggar och
dasspapper men när det kom till saker som inte förbrukades så ofta eller på
olika nivåer köpte de nästan till rekommenderat återförsäljarpris. De upptäckte
att de fjorton sjukhusen var och en köpte ett tiotal stora whiteboardtavlor om
året. Ingen hade reagerat, eftersom
varje avdelning högst beställde en vartannat år, utan 150 whiteboardtavlor såldes
till dem varje år till rekommenderat utpris. Bara besparingaren att genomföra
en effektiv upphandling, med IT stöd, och uppföljning av inventarier och behov,
blev för dem en minst halv miljon kronor om året – på whiteboardtavlor. Vad
sparade de inte totalt i organisationen? Med det vill jag visa att den verkligen
nyttan med IT inte är ”24-timmarsmyndighet” utan snarare förmågan att få
mer för pengarna. Att de insamlade skattepengarna används effektivt och att de
kommer till att få arbeta där de gör nytta och inte bara förbrukas. Det är
osexigt och saknar visionära retoriska poänger i pressen men offentliga
Sverige är inte talskrivarnas Sverige utan folkets. De besparade pengarna kan
sedan användas till nyttigare saker som direkt påverkar medborgarnyttan och
kan förbättra myndigheternas och kommunernas service.
|
|
|
|
